TEXT: LENA BERGMAN
Att ett hus funnits i hundratals år betyder inte att de kommer att finnas kvar lika länge till. Gamla kulturmiljöer behöver tas om hand, något som kräver kunskap både om husen, historia och om byggnadstraditionen i trakten. För att se, känna och uppleva är en sak, men att bibehålla det genuina när vi underhåller och rustar upp är något helt annat.
Med avstamp i fyra klassiska Bergslagsmiljöer ger Erika Åberg, byggnadsantikvarie, skribent, föreläsare och husexpert i TV, tips på hur du kan ta hand om ditt hus både för dig själv och för kommande generationer.
PERSHYTTAN
Pershyttan i Nora kommun är en kulturmiljö där människor brutit malm och tillverkat järn från 1300-talet fram till modern tid. Idag är Pershyttan ett kulturreservat och här finns en välbevarad bergsmansby med hytta, gruvor och landets största fungerande vattenhjul. Runt om i byn bodde gruvarbetarna och kolarna i små torp med faluröda fasader som står kvar än idag. En träfasad med bra virkeskvalitet kan hålla i många hundra år om man tar hand om den rätt. Fukt är fasadens värsta fiende! Se till att hängrännorna fvungerar, så att inte regn och tövatten sköljer över fasaden. Håll också rent från sly omkring huset. Tät växtlighet kan hålla kvar fukten i fasaden och aggressiva rötter kan faktiskt spränga sönder grunden.
En träfasad med bra virkeskvalitet kan hålla i många hundra år om man tar hand om den rätt. Fukt är fasadens värsta fiende! Se till att hängrännorna fvungerar, så att inte regn och tövatten sköljer över fasaden. Håll också rent från sly omkring huset. Tät växtlighet kan hålla kvar fukten i fasaden och aggressiva rötter kan faktiskt spränga sönder grunden.
AXMAR BLUE PARK
I Bottenhavet utanför Axmar Bruk finns den fascinerande undervattensvärl-den Axmar Blue Park. Järnbruket Axmar anlades 1671 och det var sjöfarten som var brukets nav. Havet var tidens E4 och det var med båt som färdigt järn skeppades till Stockholm, England och Kina. Under havsytan i den ste-niga och grunda skärgården finns idag ett helt bibliotek av skeppsvrak från brukets storhetstid, men att vårda trä under vatten är inte det enklaste.
För den som äger en byggnad som står i vatten, som en sjöbod eller en brygga, kan det vara klurigt att göra restaureringsarbeten själv. Man kan behöva både pråm och dykarutrustning. Ta hjälp av proffs! Länsmuseet där du bor kan ha tips på hantverkare som har erfarenhet av gamla byggnader och konstruktioner i vatten.
FALU GRUVA
Falu Gruva var en gång världens största koppargruva. Koppar från Falun blev till slottstak, kyrkklockor, mynt och husgeråd runt om i världen. Än idag är det många fastigheter som har ett koppartak.
Koppartak förekommer främst på påkostade hus i städerna. Vanliga bostadshus på landet har väldigt sällan ett så exklusivt takmaterial. Däremot har det varit vanligt att lägga galvaniserade plåttak och måla dem i en kulör som imiterar ärgad koppar. Har du lyckan att ha ett falsat plåttak? Var rädd om det!
Låt en plåtslagare se över det ungefär vart femte år så kan du förebygga kostsamma skador.
VERKET
Den vackra slaggstenen är vanlig i Bergslagen. Formen är grov och suggestiv, och den blåaktiga glasartade ytan och mångfacetterade lystern väcker uppmärksamhet. Många vet att det är en typ av byggnadssten och använder den som trädgårdsprydnad, men få vet kanske att slaggstenen i själva verket är en avfallsprodukt från framställning av järn. Både bostadshus och industribyggnader byggda av slaggstenen kan än idag ses vid gamla järnbruk, som Verket i Avesta.
Slaggsten är ett byggnadsmaterial som inte tillverkas längre. Det kan därför vara svårt att få tag på ersättningssten om man behöver göra lagningar. Därför är det extra viktigt att vara rädd om hus byggda i slaggsten. Precis som en träfasad behöver man se till att fukten hålls borta från huset. Även om stenen är just stenhård, kan den spricka och flisa sig om den fukt tränger in och frosten kommer. Man bör undvika att odla ätbara växter intill en slaggstensfasad och inte heller bygga odlingsbäddar av slaggsten eftersom materialet innehåller tungmetaller.