Text: Cilla Larsdotter
Jonas Pettersson vill inspirera och få andra att hitta närheten till kreativiteten. Genom att kombinera konst och programmering skapar han hela tiden något nytt.
Friheten i konsten är viktig för Jonas Petterson. Han menar att hans frihet är större just för att han inte försörjer sig på sin konst. Sedan många år är han heltidsanställd som mjukvaruutvecklare och arbetar på distans från hälsingegården Langsbo i Hassela där han bor med fru och dotter. Två utflugna söner finns på andra orter.
– Kreativitet är som ett pussel. Jag får använda samma egenskaper både som konstnär och när jag programmerar, säger Jonas. Det är samma mekanismer.
Konstintresset har alltid funnits. Jonas är äldst av sju syskon och växte upp i Barum utanför Kristianstad. Mamman arbetade som fotograf och pappan är konstnär. Jonas gick på en konstskola i Kristianstad där han sedan blev lärare och bland annat undervisade i digitala medier. Han har också en utbildning i digital- och mikrodatorteknik.
När Jonas undervisade på konstskolan kände han att det var mycket han själv ville göra, men det var först i början av 2000-talet han kom igång på allvar med sin egen konst. Då hade han en utställning och galleristen köpte alla akvarellerna som han ställde ut. Det blev startskottet för att ägna mer tid åt eget skapande.
Kreativitet är som ett pussel. Jag får använda samma egenskaper både som konstnär och när jag programmerar!
Programmering och konst förenas
Jonas målar akvareller och skapar vad som kallas digital performance. Det är en konstnärlig idé där man använder digital teknik. Det kan vara interaktivt, på webben eller via sensorer, och bestå av ljus, ljud eller något som är visuellt.
– Den äldre publiken tycker bäst om mina akvareller, säger Jonas och skrattar. Digital performance når en annan publik. Jag når yngre personer med det. Flera universitet har också visat intresse för det jag gör.
En fjärrstyrd orgel är ett av Jonas digital performance-projekt. Den visades på en utställning i Australien och en svensk musiker spelade på den från Sverige. Det var uppskattat av publiken, men en utmaning att tillverka en orgel som gick att packa ner i en väska och få till en väl fungerande teknisk lösning. Jonas lyckades med båda och menar att det intressanta är att undersöka interaktionen.
– Vad händer med publiken när artisten är på ett annat håll? Vad uppstår ur det här? Det är roligt att se vad som händer. Hur kan man använda det?
Fjärrstyrd ateljéplats
Nu arbetar Jonas med ett annat projekt. Han bygger en fjärrstyrd ateljéplats. Vad innebär det?
– Jag kommer att ställa upp en robot i ett rum med papper, penslar och färger. Från en webbplats ska den som vill kunna fjärrstyra roboten och måla en tavla som läggs på tork och sedan skickas till den som målat.
Till projektet har Jonas beviljats pengar från Gunnar Greibers stipendiefond. För Gunnar Greiber var färg centralt i skapandet och Jonas vill försöka få in lite av den färgupplevelsen i projektet. I höst hoppas han att allt ska vara klart. Finliret tar mycket tid säger Jonas.
Fler musikprojekt
Arbetet med orgeln gav mersmak och musik kommer att ingå som stämningsskapare också i den fjärrstyrda ateljén.
– Jag har lärt mig mer om musik lite i smyg de senaste åren. Musikteori och komposition till exempel. Min tanke är att kunna fjärrstyra specialbyggda instrument och sedan ladda hem ljudfilen. Kanske fjärrstyra en hel orkester!
På något sätt är det oväntade väntat när det kommer från Jonas Pettersson.
Från en webbplats ska den som vill kunna fjärrstyra roboten och måla en tavla som läggs på tork och sedan skickas till den som målat.
Akvareller av Jonas Petersson
