Text: Malin Anneteg Fogel
Behovet av sömn varierar mellan människor och ålder, men som vuxen behöver man oftast sex till nio timmars sömn per dygn för att hjärnan ska få bearbeta alla intryck, vila och återhämta sig. Yngre människor behöver ännu mer sömn. Och det är viktigt att vi ger oss den sömn vi behöver.
Blodtrycket sjunker, pulsen och kropsstemperaturen går ner och musklerna slappnar av.
Tonåringar och vuxna har en tendens att vara uppe sent och ha förskjuten dygnsrytm medan äldre personer inte verkar behöva mer än ungefär sex timmars sömn och gärna vaknar tidigt på morgonen.
Sömnen är till för att kroppen och hjärnan behöver återhämta sig och bearbeta alla dagens intryck. Forskning visar att blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner och musklerna får slappna av när du sover. Också andningen blir lugnare.
I hjärnan händer mycket när du sover, även om aktiviteten i delar av hjärnan minskas. Nya intryck, upplevelser och kunskap bearbetas och lagras och viktiga hormoner produceras, samtidigt som nivån av stresshormoner minskar. Dessutom aktiveras immunförsvaret och för den som fortfarande växer produceras tillväxthormon.
SÅ SOVER DU BÄTTRE
Ungefär var tredje person uppger att de har sömnbesvär då och då. Kvinnor har oftare än män problem med att sova. Man oroar sig, stressar och grubblar.
Det finns mycket du själv kan göra och påverka för att sova bättre. Regelbunden motion och avslappningsövningar kan hjälpa till med sömnen. Kanske fungerar en promenad före läggning för dig?
För många kan ett kort tränings eller stretchpass sammansatt av enkla rörelser hjälpa till att hitta fokus och skingra dagens orosmoln. Andra knep är att byta sovrum eller skaffa öronpluggar.
Att vara vaken en hel natt någon gång, eller sova för lite under en period är inte farligt.
VISS TRÖTTHET ÄR OKEJ
Kroppen känner av att den fått för lite sömn och kommer att kompensera nästa gång den får chans att sova genom att gå in i djupsömn i längre perioder än normalt.
Om sömn problemen däremot blir av en mer långvarig karaktär kan de leda till sämre livskvalitet, depression och ökad risk för hjärt och kärlsjukdom. Även blodtryck och blodsocker påverkas negativt.
