Text och foto: Cilla Larsdotter
Anna Krohn är inte rädd för att prova nya saker. Hon har ätit glödstekt flygande hund med en byäldste på Papua Nya Guinea, men det är den hälsingska bondematen från förr som ligger henne varmast om hjärtat.
Anna är född och uppvuxen i Hassela i Nordanstigs kommun i norra Hälsingland. När hon var liten var hon ofta hos mormor och morfar som hade en gård där hon fick delta i sysslorna. Och när det blev säsong följde hon med sin farmor ut i skogen och plockade lingon, blåbär, hallon, hjortron och svamp. Att ta vara på allt blev naturligt för Anna.
Intresset för mat har alltid funnits. Men på något sätt har den svenska matkulturen inte varit fin nog, menar Anna:
– Det är helt okej att bjuda på tacos eller wok, men bjuder man på kalops så tror folk att man är tokig! Jag tycker att det är jätteroligt med mat. Varje land har sin grej. Men vi har så många influenser från andra länder i vårt svenska kök att vi glömmer vår egen matkultur. Jag har väl alltid varit lite motvallskärring!
Lagar maten från förr
Det var framför allt mormor och farmor som lärde Anna att laga den mat man åt i det gamla bondesamhället i Hälsingland, till exempel blodpannkaka, blodpalt, kams, motto, plôckfink, ostkaka, kalvdans, rörost, färskost, långmjölk, pärgröt och hällbröd.
En gemensam nämnare för den gamla bondematen är att allt togs tillvara och att det var livsviktigt att kunna lagra den under en tid när det varken fanns frys eller kylskåp. Ingenting fick slängas. Därför gjordes det ost av mjölken och till bakning användes blåmjölk (kärnmjölk).
– Snabbmat i all ära, men mat tar tid och man ska aldrig vara rädd för att prova, säger Anna. Idag behöver du inte kunna laga mat, allt finns att köpa. Det är skrämmande att så många inte längre vet varifrån maten kommer.
Jag tycker att det är jätteroligt med mat. Varje land har sin grej. Men vi har så många influenser från andra länder i vårt svenska kök att vi glömmer vår egen matkultur.
Köpte en fjällko
För Anna var det viktigt att hennes egna barn fick kunskap om varifrån maten kommer. När barnen var små köpte hon en fjällko som hon handmjölkade. Hon hade också höns och grisar. Barnen lärde sig mycket och båda har idag ett stort matintresse.
Anna lagar mat på känn och följer aldrig ett recept helt. Mormor lärde henne att smaka av oavsett vad det står i kokboken. Ändra om du inte är nöjd, sa mormor.
När Anna var yngre och behövde råd i köket ringde hon farmor eller mormor. Så tydliga svar fick hon inte och säger att hon svarar precis likadant när hennes egna barn ringer och frågar hur mycket de ska ta av det ena eller det andra och hur länge något ska koka. ”Ta en knäppnäve. Och du ser hur länge det ska koka”!
Vill bli självförsörjande
Anna tror inte på idén att allt ska finnas alltid när det gäller mat och den egna matproduktionen i Sverige är inte tillräcklig för att vi ska klara oss utan att importera. Anna har satt målet att bli självförsörjande på mat i så stor utsträckning som möjligt. Hon har höns och odlar potatis, morötter, kål, palsternacka och rovor. Tomat och gurka äter hon inte mitt i vintern eftersom hon strävar efter att äta säsongsanpassat. På några års sikt räknar hon med att uppnå sitt mål.
Favoriträtterna är bruna bönor och fläsk och fläskpannkaka, men det viktigaste är att man blir mätt, säger Anna.
– Har jag tak över huvudet och mat för dagen så är jag nöjd. Då mår jag bra. Om den maten består av kornmjölsgröt eller något annat är inte viktigt, bara jag blir mätt.
Undrar du fortfarande över knäppnäven? En knäppnäve är en sluten näve. Mer precist än så blir det inte när Anna lagar mat. Men gott.
Anna tipsar
Vad kan vi lära oss av äldre tiders matlagning?
- Att allt ska tas tillvara. Släng inget.
- Du ska inte ha mer i frysen än vad du äter till nästa säsong.
- Köp lokalproducerat så långt det är möjligt. Barnen vill också veta varifrån maten kommer!
- Ät säsongsanpassat.
Tips till dig som vill lära dig laga mat från förr
- Våga prova! Låt det bli fel! Du lär dig. Maten behöver inte bli perfekt, du kan äta den ändå.
- Det är förstås upp till var och en hur man prioriterar, men låt matlagningen ta tid.
- Du behöver inte börja med ”gammelmaten”. Börja med att laga mat från grunden, köp till exempel högrev, gör egna köttbullar.
- Ta reda på varifrån råvaran kommer. Handla lokalt så långt det är möjligt.
- Laga mat av sådant vi kan äta året runt på våra breddgrader, till exempel kålrot, potatis, bönor, ärter och palsternacka.
- Recept på till exempel kokta kålrötter, helt fläsklägg, rotmos och stuvad vitkål kan du hitta i nästan vilken kokbok som helst.
- Ta tiden med barnen i köket. De ska vara med och lära sig. Dra nytta av den äldre generationens kunskaper.
- Har du en balkong? Sätt potatis i en kruka!
